resfeber, javisst!
ena sekunden tänker jag nej jag vill inte, jag klarar det inte.
i nästa sekund tänker jag fan vad skönt det ska bli att åka iväg från allt & alla!
jag tror det blir roligt & hur bra som helst, men jag har aldrig varit ensam borta så länge förut..
jag vill inte att saker & ting ska ha förändrats när jag kommer hem (förutom mitt rum).
men jag får ta det, det blir som det blir.
jag tror iaf att jag stärks som person efter det, man kommer ju inte bo hemma hela livet så det är väll bara till att vänja sig!
så imorgon blir det packa halva dagen för jag har inte packat en enda strumpa,
sen blir det att åka till stallet och packa sakerna där & sedan packa in mig och brims i bilen/transporten.
min bästis är snäll och kör mig dit, det tackar jag för!
telefonen är självklart med, så om ni saknar mig är det bara att slå en pling eller skicka iväg ett sms!
puss på er söta, nu ska evelina på kalas.
lördag 13 mars 2010
du togs ifrån mig alldeles för tidigt.
grävt fram gamla minnen,
underbara & helt galna tider.
jag kan bara säga att jag saknar det.
som jag saknar honom, min fina underbara kung..
hans givmilda bruna ögon som tittade rakt in i mina med en frågande blick och hans små spetsade öron riktade mot mig, den tjocka björnpälsen som man bara älskade att borra ner händerna i & hans tjocka man som jag borrade in huvudet i och flätade in händerna i.
jag saknar hans silkeslena mule och hans små hovar, hans stora rumpa & hans tjocka mage.
jag saknar hur han mötte mig i hagen och hur han skämdes när jag daltade med honom när det var andra hästar med, jag saknar hur matgalen han var.
jag saknar hans snällhet och tryggheten som han hade som alltid smittade av sig på mig,
med honom behövde jag aldrig vara rädd.
med honom kände jag mig aldrig ensam, för jag hade ju alltid honom oavsett vad.
jag känner mig ensam utan honom, jag vill inte - men jag gör det.
det är ett tomrum i mitt inre som jag inte kan sätta plåster på och det kommer alltid finnas kvar.
hur underbara vänner jag än har & hur underbar häst jag än har så kommer en del av mig alltid vara ensam.
du finns inte här hos mig bokstavligt talat, men du är på en plats så nära.
den platsen jag pratar om är mitt hjärta, för där kommer du alltid att finnas.
han var mitt allt,
ingen kan förstå hur ont det gör & hur mycket jag saknar honom.
hur mycket jag kämpar varje dag, det kanske ser lätt ut när man tittar på mig.
när man ser sidan jag lägger fram för att inte oroa folk och inte göra andra ledsna och förstöra för andra.
men under ytan finns jag fortfarande kvar, som en kantstött sten.
jag vet inte om jag någonsin kommer läka, men jag ska aldrig ge upp, jag ska kämpa.
jag ska göra det för honom, för det är vad han vill.
jag ska leva,
jag gör det för dig min käraste.
för jag älskar dig.
underbara & helt galna tider.
jag kan bara säga att jag saknar det.
som jag saknar honom, min fina underbara kung..
hans givmilda bruna ögon som tittade rakt in i mina med en frågande blick och hans små spetsade öron riktade mot mig, den tjocka björnpälsen som man bara älskade att borra ner händerna i & hans tjocka man som jag borrade in huvudet i och flätade in händerna i.
jag saknar hans silkeslena mule och hans små hovar, hans stora rumpa & hans tjocka mage.
jag saknar hur han mötte mig i hagen och hur han skämdes när jag daltade med honom när det var andra hästar med, jag saknar hur matgalen han var.
jag saknar hans snällhet och tryggheten som han hade som alltid smittade av sig på mig,
med honom behövde jag aldrig vara rädd.
med honom kände jag mig aldrig ensam, för jag hade ju alltid honom oavsett vad.
jag känner mig ensam utan honom, jag vill inte - men jag gör det.
det är ett tomrum i mitt inre som jag inte kan sätta plåster på och det kommer alltid finnas kvar.
hur underbara vänner jag än har & hur underbar häst jag än har så kommer en del av mig alltid vara ensam.
du finns inte här hos mig bokstavligt talat, men du är på en plats så nära.
den platsen jag pratar om är mitt hjärta, för där kommer du alltid att finnas.
han var mitt allt,
ingen kan förstå hur ont det gör & hur mycket jag saknar honom.
hur mycket jag kämpar varje dag, det kanske ser lätt ut när man tittar på mig.
när man ser sidan jag lägger fram för att inte oroa folk och inte göra andra ledsna och förstöra för andra.
men under ytan finns jag fortfarande kvar, som en kantstött sten.
jag vet inte om jag någonsin kommer läka, men jag ska aldrig ge upp, jag ska kämpa.
jag ska göra det för honom, för det är vad han vill.
jag ska leva,
jag gör det för dig min käraste.
för jag älskar dig.
onsdag 10 mars 2010
längesedan.
inte skrivit på länge,
men har inte haft lust alls.
kan inte lova att jag kommer vara så aktiv nu heller eftersom jag åker iväg på söndag och blir borta i 3 veckor.
tror inte jag tar med mig datorn, men vi får se..
ska bli skönt att åka iväg iaf!
tur att jag har med mig min underbara häst & jonna ska oxå med med sin tabasco, blir nog galet kul!
förövrigt är livet ganska drygt nu, sofie är i spaninen..
men jag & yvonne håller ställningarna på gården sålänge och det går ju bra :D
men nu tycker jag att sofie kan komma hem, bara 2 dagar kvar!
hur ska jag klara mig utan yvonne & sofie i 3 veckor?!
och hur ska jag klara mig utan min hund..??
ja det är en fråga jag inte ens själv kan förstå..
men det är väll bara till att bita ihop och försöka ha roligt, då går tiden ju snabbt.
eller det är väll så?
för övrigt saknar jag min ängel så fruktansvärt mycket,
tänk om han fortfarande var här..
som jag önskar, men det kommer aldrig bli så.
jag längtar tills jag får träffa honom igen, undrar om han kommer ihåg mig?
jag hoppas det, för jag kommer aldrig glömma honom.
tur är oxå att jag har min brimi, min fina prins.
han räddar mig gång på gång,
är som ett skydd runt mitt hjärta.
jag älskar dem mest av allt!
men nu kom min underbara pojkvän hit,
så nu blir det mys vid teven.
puss på er! / evelina.
men har inte haft lust alls.
kan inte lova att jag kommer vara så aktiv nu heller eftersom jag åker iväg på söndag och blir borta i 3 veckor.
tror inte jag tar med mig datorn, men vi får se..
ska bli skönt att åka iväg iaf!
tur att jag har med mig min underbara häst & jonna ska oxå med med sin tabasco, blir nog galet kul!
förövrigt är livet ganska drygt nu, sofie är i spaninen..
men jag & yvonne håller ställningarna på gården sålänge och det går ju bra :D
men nu tycker jag att sofie kan komma hem, bara 2 dagar kvar!
hur ska jag klara mig utan yvonne & sofie i 3 veckor?!
och hur ska jag klara mig utan min hund..??
ja det är en fråga jag inte ens själv kan förstå..
men det är väll bara till att bita ihop och försöka ha roligt, då går tiden ju snabbt.
eller det är väll så?
för övrigt saknar jag min ängel så fruktansvärt mycket,
tänk om han fortfarande var här..
som jag önskar, men det kommer aldrig bli så.
jag längtar tills jag får träffa honom igen, undrar om han kommer ihåg mig?
jag hoppas det, för jag kommer aldrig glömma honom.
tur är oxå att jag har min brimi, min fina prins.
han räddar mig gång på gång,
är som ett skydd runt mitt hjärta.
jag älskar dem mest av allt!
men nu kom min underbara pojkvän hit,
så nu blir det mys vid teven.
puss på er! / evelina.
min fina springare.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
