det finaste jag vet..

Nu tycker jag ni ska ta er en minut att läsa det jag snart kommer skriva. :)


För 10 månader sedan hämtade min älskade vän Evelina hem en ohanterad liten islandsfux vid namn Brimi. Han var då knappt 3 år gammal och hade aldrig haft någon kontakt med människor.
Han var ganska lugn i början men sen tog han övertaget. Han brydde sig inte om någon, mejade ner alla som en bulldozer! Han slet sig och vägrade lyssna, stängde in sig som en mussla om man försökte komma åt honom.

Evelina skrev till mig som ett sista hopp och undrade hur hon skulle lösa hans problem. Enda utvägen för stunden var att sälja... Varken hon eller jag hade någon riktig erfarenhet av unghästar men jag kände att "detta fixar vi!". I ca tre månader jobbade vi alla tillsammans. Jag, Evelina och hennes Brimi.

Han gick inte att leda eller borsta, inte binda upp eller spola.
Men efter otroligt mycket slit hade jag och Evelina brutit ned hans mur.
Han var fortfarande instängd i sig själv men han gick att hantera.
Evelina tog över mer och mer, de skapade ett otroligt band tillsammans!
Han gick från ohanterlig till väluppfostrad och harmonisk!

När jag var och hälsade på efter ett träningsuppehåll var han en helt annan häst!
Jag blev stum.. Som hon måste ha kämpat?!
Han lyssnade på henne, följde henne.. Litade på henne.
Min hjälp behövdes inte längre. Hon hade fixat detta enorma arbete själv.
Brimi var som vilken annan häst som helst, man kände inte igen honom!
Oavsett vad hon gjorde med honom accepterade han det.

Jag började åka dit igen mot slutet av sommaren, men denna gång var jag inte där för att få rätt på hästen.. Jag var där för att se deras samarbete! Jag var där för att få hjälpa till när Evelina red in sin älskade lilla häst.
Eller ja.. hon fixade allt själv egentligen.. Det enda jag gjorde var att hålla lite här och var där jag behövdes!
Och nu har tiden runnit iväg... Varje gång man ser honom blir man mer förvånad. Han utvecklas för varje dag och Evelina gör ett så underbart jobb med honom! Allt ni ser på denna bild har hon byggt upp själv från grunden!

Hon och hennes Eldpojke.

skrivet av en av mina bästa vänner,

jag gråter när jag läser denna texten.

det är typ det finaste någon någonsin har sagt till mig, finner inga ord över hur glad jag blir över att läsa det!

jag älskar dig min fina vän, du är fantastisk!

PAULINA TUFVESSON.

/ frugan.