det är hemskt att man glömmer så snabbt, glömmer hur allt som var så vanligt känns.
jag kan inte ens komma ihåg hur det kändes att sitta på din rygg, jag kommer knappt ihåg hur du kändes.
och jag vill inte ha det så, jag vill kunna minnas allt i detalj.
men kanske är det så det är, kanske är det meningen att man inte ska minnas allt för tydligt för det borde göra saknaden ännu starkare.
kanske är det ett sätt att kunna gå vidare, genom att glömma vissa saker.
jag vet inte, men det låter ju logiskt..
min kärlek till dig kommer jag aldrig att glömma, den kommer alltid att vara lika stark och skinande som då.
och alla minnen, dem har jag fint bevarade långt inne i mitt hjärta i "nökkvi - mappen".
för det är så det är, alla har sin egen plats i hjärtat och den del som en gång varit din kommer alltid att vara din.
det kan ingen ta ifrån mig,
även om du inte är här så kommer du alltid finnas inom mig, djupt inristad i mitt hjärta.
jag älskar dig & jag saknar dig,
kungen från åkersdal.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar